Problembakgrund: I modets föränderliga värld, med nya trender varje säsong, kan det vara svårtför svenska modeföretag att skapa sig en långsiktig stark position på den svenskamodemarknaden. Tre företag aktiva på den Svenska modemarknaden har valts ut för attundersöka hur de arbetar med identitet, profil och image för att behålla sin position påmarknaden.Problemformulering: Hur arbetar de utvalda svenska modeföretagen med identitet, profil ochimage?Syfte: Att bidra till förståelse om hur svenska modeföretag kan arbeta med sin identitet, profiloch image för att hålla sig kvar på marknaden.Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom djupintervjuer med de tre svenskamodeföretagen Rodebjer, Brixtol och Uniforms for the dedicated. Parallellt har sekundärdataanalyserats för att bidra till en djupare förståelse och en objektivare syn på företagen.Resultat/Slutsats: Det är ett ständigt samspel mellan identitet, profil och image. Där identitet ärvem du är, profil vem du vill vara och image hur du uppfattas.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den Svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Fickor med hål. Hur nyetablerade modeföretag med begränsade resurser ska kunna kommunicera sitt varumärke på marknaden. Seminariedatum: 050111 Ämne/kurs: Kandidatuppsats, FEK 582. Marknadskommunikation, 10p. Författare: Tomas Josefsson, Gustav Lipcsey, Charlotta Simonsson och Jenny Wahlström.

Syftet med vårt arbete är att ur ett företags perspektiv ta reda på vem som i första hand påverkar och driver modelivscykelns hastighet på den svenska marknaden. För att uppnå vårt syfte valde vi att utföra en kvalitativ undersökning. Telefonintervjuer utfördes med konsumenter och producenter, därefter analyserades och tolkades empirin med hjälp av teorin. Modelivscykeln, från det att ett mode uppkommer till det att det anses föråldrat, upplevs gå fortare. Vi tycker att behovet av mode kan likställas med en process.

Det händer mycket inom modebranschen just nu. Konkurrensen är hård och för att överleva är det viktigt som modeföretag att nischa sig på marknaden.Det är viktigt att företagen lyssnar på sina kunder så att de förstår vilka behov konsumenten har och vad de egentligen efterfrågar. Handeln har blivit mer koncentrerad till de befolkningstäta regionerna. De stora kedjorna återfinns många gånger på samma platser vilket gör att det ur ett konsumentperspektiv kan bli väldigt enformigt att handla då kedjebutikernas utbud många gånger påminner mycket om varandra. Syftet med uppsatsen har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka och jämföra hur kedjeföretagens strategiska arbete ser ut gällande etablering och positionering.

I denna kandidatuppsats genomförs en studie på två småföretag som verkar inom den svenska modebranschen. Syftet med denna undersökning är att genom två fallstudier undersöka vilka konkurrensstrategier som är avgörande för att småföretag ska lyckas etablera sig inom den Svenska modemarknaden. Syftet med undersökningen är även att ta reda på om de företagen som undersöks i studien använder sig av de strategier som beskrivs i teorin.Intresset för modet i Sverige är stort och ökar då bevakningen från media tilltar. Det allra flesta företag som verkar inom den svenska modeindustrin är små med endast ett fåtal anställda. Trots det stigande intresset för mode har småföretagen svårt att etablera sig och möter många hinder och en accelererande konkurrens.För att besvara syftet har en fallstudie genomförts på företagen Papagaio AB och Gram.

 Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden. Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning. Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den Svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ?Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11??.